Bristfälliga kalkyler x3

Här om dagen samlade jag ihop tre exempel på bristande beslutsunderlag och kalkyler. Jag skrev en insändare och fick den publicerad i Vimmerby Tidning idag. Här följer länken till insändaren i Vimmerby Tidning - Bristfälliga kalkyler öppnar dörrar.

Bristande beslutsunderlag än en gång, denna gång om skolskjutsar

I veckan som gick hade Barn- och ungdomsnämnden att yttra sig om förändrade regler gällande skolskjutsar i kommunen. Å ena sidan kan man bara bestämma sig för nya regler utan att fundera på konsekvenserna, eller å andra sidan kan man ställa upp olika alternativ för skolskjutsar, söka olika vägar att sänka kostnaden för skolskjutsar och försöka förutsäga konsekvenserna av de olika kombinationerna och där efter föreslå en kombination av åtgärder. Jag förordar det senare handlingssättet. BUN gick på det första sättet. Att föreslå nya regler utan att känna till konsekvenserna eller hur de slår. I BUN var det (s) som stod för de flesta rösterna.

Peter Fjällgård (c) skriver på sin blogg att Centerpartiets ledamöter röstade för landsbygdens bästa. Sanningen är att de har inte en aning om det är så. För min egen del tar jag ett ansvar för både landsbygd och tätort. Alldeles oavsett var man bor är man skattebetalare och kan kräva att varje beslut är väl underbyggt och noga övervägt. Även  när det krävs snabba beslut.

Kommunen behöver sänka sina kostnader för att det inte ska bli ytterligare ett år med minus den 31/12. Men frågan är om förändrade skolskjutsar är lösningen. Det kan fungera på kort sikt, men hur blir det sedan? Kanske finns det gymnasieelever som väljer en annan studieort när det inte finns skolskjuts och då ökar underskottet för gymnasieelever vilket nu ligger runt 3,5 miljon kronor. Kanske väljer föräldrar att bosätta sig i en annan kommun och då minskar skatteunderlaget.

Det är inte alls säkert det är rätt väg att värna landsbygden genom att vara skolskjutskramare. Det kan mycket väl vara så att den största förändringen drabbar tätortsnära elever. Jag tänker då främst på Vimmerby som rimligen är den tätort som har flest elever som berörs av utsträckta sträckor för skolskjuts, och om det skulle vara så då är frågan hur Vimmerby står sig i konkurrensen med andra städer. Men eftersom vi som hade att yttra oss i BUN inte hade något underlag fick vi rösta på känn. Därför röstade jag Nej till förändringen och yrkade på att frågan borde debatteras och beslutas i fullmäktige. BUN avslog mitt yrkande men nu verkar frågan vara på väg till fullmäktige i alla fall.

Bristande beslutsunderlag än en gång

Tänk att det ska vara så svårt att få beslutsunderlag som innehåller flera olika alternativ. Denna gång gäller det ett beslutsunderlag för skolskjutsar inom Vimmerby kommun. Det är Teknik- och servicenämnden som organiserar skolskjutsarna och nu vill man öka avstånden för när barn och ungdomar ska vara berättigade till skolskjuts.

Det är ju ett enkelt sätt att spara pengar på det egna kontot, men det kan ju svårligen kallas service, och jag är inte helt övertygad om att det sparar några pengar för kommunen. Ty sämre skolskjutsar kan betyda att en familj finner det bättre att bo på annan ort och lämnar kommunen. Visserligen sjunker kostnaderna för skolskjuts men det gör också kommunens skatteinkomster och så blir det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop.

Jag tycker det vore mera logiskt att Barn- och ungdomsnämnden var ansvarig. BUN borde beställa vilken nivå på skolskjutsar man vill ha, eller erbjuda en bättre tjänst än lagens lägsta nivå. Det vore naturligt att Barn- och ungdomsnämnden hade ansvaret eftersom vi har att balansera resurserna för att skapa attraktiva skolor och bästa möjliga studieförutsättningar för eleverna. Barn- och ungdomsnämnden har också närmarare kontakt med rektorer, lärare, barn och föräldrar.

Jag tror också att det vore mycket enklare vid omdisposition av resurser om det vore "skolan" själv som hade ansvaret.

Av den anledningen föreslog jag i dag att en förändring av skolskjutsarna inför höstterminen borde debatteras och beslutas av fullmäktige och inte Teknik- och servicenämnden. Och på grund av det bristfälliga beslutsunderlaget som inte innehöll några alternativ och inte beskrev konsekvenserna av förändringen i form av hur många elever påverkas, var bor dom, och alternativa möjigheter till transporter på dessa orter, reserverade jag mig mot majoritetens beslut att till Teknik- och servicenämnden förorda en försämring av skolskjutsarna.

Kommunen behöver använda sina pengar effektivare, och också gärna använda mindre pengar, men jag tror det kan ske genom kreativa lösningar och dagens beslut innehöll inget av det slaget. Bara en förlängning av avståndet till skolan för att bara berättigad till skolskjuts. Återstår att se utfallet av dagens beslut och fortsatt hantering.